Det börjar kännas lite som hemma.

Morgonmys vid frukostbordet fortsätter med pyssel i soffan. Varför soffan kan man undra? Mjukt och skönt men inte särskilt praktiskt. Dante gör egna böcker och Otis häller ut alla häftstift. Det är som vanligt med andra ord. Det börjar kännas mindre semester och mer hemma. Det känns mysigt.

Ute skiner solen som den gör nästan alla mornar och vi planerar dagens upptåg. Kanske en tur till Viña idag. Jag behöver en laddare till telefonen som jag levt utan i snart en månad. Ganska skönt att vara utan men till terminsstart är det inte så dumt med en smartphone.

För er som tror att vi bara ska semesterfira i detta avlånga land så kan jag informera att så är inte fallet. 28 februari drar allvaret igång med studier på universitet. Jakten på skola/dagis för barnen fortsätter men det är lite klurigt med tanke på att vi befinner oss mitt i semesterfirandet så de flesta skolor är stängda. Vi tror eventuellt att vi kan ha fått ett napp på en skola som ligger nära oss och där vi förmodligen kan ha båda grabbarna. Den 10 februari ska vi träffa rektorn så jag uppdaterar efter mötet.

Men nu är det semester och det gäller att passa att på att njuta. I juli får vi nämnligen bara 2 veckors vinterlov. Livet väntar. Must dash!

Sista dagen.

Sista dagen brygger jag extra starkt kaffe. Tänker att det det blir mycket neccafé till en början.

Sista dagen går jag till frisören. Tänker att jag borde se ut som den äkta blondin jag nästan är.

Sista dagen gosar jag extra mycket med min hund. Tänker att det dröjer innan jag kan trycka in ansiktet i hans päls.

Sista dagen tittar jag lite extra noga på mina omgivningar. Tänker att de kan ha förändrats tills vi återvänder.

Sista dagen kramar jag extra hårt om de jag älskar. Tänker att det är svårt att kramas på avstånd.

Bland långkjolar och julmusik.

Det är helt extremt vad prylar man samlar på sig. En trevlig del i att bryta upp är att få rensa. Rensa på riktigt. En samlare vill jag aldrig bli. Det finns inget tv program i världen som gör mig så illa till mods som värsta samlarna. Ni vet de där som bokstavligen bor bland sina sopor oförmögna att ens kunna slänga ett kvitto, eller pappret som omsluter cheesburgaren. Uäck! Jag älskar att slänga men när man bor i hus är det lite meckigt att göra sig av med skiten.

Tog fram sommarsandalerna igår, och panamáhatten, och långkjolen, och bikinis. Bland adventsljustakens sken, glögg och spotifys julmusik började jag packa min 23 kgs resväska mot sommaren. Mot äventyret som känns på riktigt nu.

//Tidsoptimisten.

Kaffet kallnar.

Jovars. Jag finns och existerar. Hinner bara inte med mig själv just nu. Man inser att det är lite mycket när lunchen blir till fredagsfikat bland rättningshögar. Ni hör ju. Helt fel. Fredagsfika ska man ju fika. Sitta i personalrummet och prata om den stundande helgen som vi lever för. Vår helg innebär flyttpack och billagande. Kul jul. Men helgen därpå, då rackarns ska vi fröjda. 

Mer om det då.

Arbetet kallar.

Kaffet kallnar.

//Hon som behöver fler timmar på dygnet. På riktigt.