Visar inlägg med etikett Kollektivtrafik. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Kollektivtrafik. Visa alla inlägg

torsdag 17 maj 2012

Shark attack.


En halvslö torsdag hade poesi på schemat och nu börjar det släppa lite. Nu när jag faktiskt börjar förstå vad professorn säger. Sedan har vi hängt inne, jag och grabbarna. Pyssel, middag, jujutsugrepp och sagoläsning har berikat våran dag.


Grabbarna vid playan igår. Otis med egentillverkade Captain America skölden och Dante med sin krabba i påsen. Han hade tänkt använda delar av den för att tillverka sin egen dräkt som skulle förvandla honom till the crab man. Besviken som få var han när vi idag var tvungna att göra oss av med krabban som drog till sig svärmar av getingar.


Annars försöker jag att inte tänka så mycket på att vi närmar oss den 20/5. Dagen som det talats mycket om den senaste tiden. Dagen då det enligt rykten ska äga rum en massiv jordbävning i Chile. Jag tänker att det är lite som de där profetiorna om jordens undergång. Det var väl någon sådan för bara något år sedan och inte fanken har jorden slutat snurra. Men jordvävningar är nytt för mig och när var och varannan chilenare man möter talar om vad som komma skall blir man lite lätt nipprig. Dagens collectivoförare var cool och menade att det inte finns någon anledning till panik. Händer det så händer det oavsett om du far runt som en yr höna eller inte. Och sker det så är det viktigaste att försöka behålla sitt lugn. Ska försöka komma ihåg det när den förutspådda 10 an på richer slår till. Om inte så skålar vi och hoppas att jorden håller sig lugn sisådär ett halvår till.

fredag 11 maj 2012

Jag och min tamburin.

Jag gillar fredagarna lite extra här. Inte bara för att fredagen innebär början på helgen. Inte bara för att fredagen innebär föreläsning av världens roligaste irländare. Utan det jag gillar mest är att jag får sitta lite längre i bussen. Filosofera och bara insupa kustremsan på väg till skolan. Ibland med musik i öronen, ibland utan. Idag med en man i 50-års åldern som frenetiskt spelade på sina kongotrummor och sedan samlade in slantar med sin tamburin.


Jag kan sakna pluggtiden i sverige då jag pendlade i bil. Älskar att åka bil själv. Världens bästa tid för självreflektion. Och högsång. Det blir lite mindre av den varan när man åker kollektivt. Ännu är jag inte redo för att ge mig ut med tamburinen.


måndag 30 april 2012

Söndags slackers.

När söndagen kommer till Valpo går pulsen ner. Männisomyllret minskar och ljudnivån är annorlunda. Ett lugn tar över staden på söndagar och jag inte bara gillar det. Jag behöver det. Som inbiten småstadstjej blir jag lite lätt nipprig av att vistas bland folkmassor och galen trafik dagligen. Ibland behöver man en paus. Man kan nästan se på grabbarna med när det blir överstimulerade. Istället för att bli hyper blir blicken nästan tom. Som i trans möter vi alla människor på gatorna och då blir suget efter vår lilla stad stort. Svampskogen med Floyd, cykelturerna och sjöbad.

Jag tror att jag får göra slut med facebook under de svenska sommarmånaderna annars är jag rädd att jag får krupp.





                                                             Förevigade grabbar på J-cruz.




                                                                     Coolaste biblioteket.





                                                                   Godaste chorillanan.

fredag 3 februari 2012

En liten iakttagelse.

Det blir en del resande här. I colectivo, micro, taxi och som nu senast i polisfordon. Något som alla dessa resor har gemensamt är att passagerare såväl som förare saknar säkerhetsbälte. Lite intressant med tanke på att trafiksäkerheten här har mycket att anmärka på och som ett led av detta är olycksstatistiken hög. När inte ens Polisen kan bemöda sig att sätta på sig bälte inser man att det är en lång väg kvar innan säkerhetsbältet får genomslag i detta avlånga land.

torsdag 26 januari 2012

En resa i tid och rum.


I Chile betalar man bussen med mynt. Sedlar går väl an men att försöka betala med kort kan man glömma. Lång bort från kontantfria bussar och sms som för mig orsakar nervösa sammanbrott. Från kortsamhället till kontantsamhället. En resa där jag flyttat inte bara från min plats utan uppenbarligen även i tid.

söndag 22 januari 2012

Change of plans.

 Planen för dagen var att besöka den botaniska trädgården i Viña. Jag hade gjort min hemläxa och var väl medveten att bussarna går mer sällan på helgerna. Efter över 30 minuter i stekande solsken (jag menar kom igen!) fick vi nog och gjorde vår egen spinn på en botanisk trädgård.



Inte en buss så långt ögat når.


Parkhäng i skuggan med glass och cykelturer blev ett värdigt komplement till Jardín Botánico som får sig ett besök under en vardag när bussarna går som de ska.

För 500 pesos (ca 7 kr) får man hyra en cykel under 15 minuter.




måndag 9 januari 2012

En la micro.


Fachineras av hur bussarna eller micros som de heter här samspelar i någon sorts harmoni tillsammans. De glider tätt emot varandra på hårt trafikerade vägar utan att någonsin vidröras. Signalhornen ljuder och man rättar in sig i ledet eller så hamnar man utanför.

Jag försöker verkligen slappna av när la micro flyger fram i kurvorna längs de slingriga smala vägarna högt ovan havet. Ibland tror jag att husen som kämpar sig fast i ravinerna längs vägarna ska falla då microns vinddrag dröjer sig kvar.

Några bälten finns inte på dessa bussar och småbarn och bebisar skumpar i sina föräldrars knän. Jag försöker verkligen slappna av...och jag försöker, i den utsträckning det är möjligt ta en collectivo (en typ av taxi som plockar upp fler passagerare) som har fungerande bälten.