Afternoon en el plan.

Under en eftermiddag på stan kan man hitta lite vad som helst. Vi var ute efter serpentiner och ballonger till söndagens 6-års kalas och man kan säga att vi hittade rätt. Dum som jag är så missade jag att fota en butik som hade allt för födelsedagen. Det fanns så mycket så att det var på gränsen till perverst. Och hur lätt är det för en blivande 6-åring att välja motiv på servetterna när det finns; Iron Man, Spider Man, Hulken, Avengers och Captain America,bland annat. Kära hjärtanes vilken beslutsångest vi hade.

Dante får alltid en mazarin med tända ljus i som födelsedagsfrukost. I brist på Mazariner (och nej, jag tänker inte försöka mig på att baka några då jag är osams med ugnen) så stod visst den vaniljfyllda bullen överst på önskelistan.

La carnicería.

Otis är en extrem godisälskare så det är en pärs att passera den här typen av stånd. -"Jag ska bara kolla liiite. Mamma! Är det inte lördag?"

Bustos pojkar.

Mini Bustos.

Vackra Valpo.

Där var den visst igen. Den där flätan och, oops tröjan också... "skäms".

                                                                   

Byggare Bustos trivs som fiskar i vatten  i Tío Daniels källare.

Valpo är vackert om kvällen.

Rött är rätt.

Potter vs donkey.

I söndags firade vi långhelgen och spenderade en slö eftermiddag vid Lagua verde. Det krävdes en tjock tröja och en varm kaffe men oavsett sommar eller vinter så är stranden aldrig fel. Nångra tappra själar plaskade i vågorna. Några simmade i lagunen men det gav inte ens jag mig på som annars är långt ifrån en badkruka. Minns när jag och mina storebröder badade i stugan medans isen fortfarande låg kvar någon gång i mars.

   

       Potter vs donkey.

Fina åsnor som mös i solen. Mös...låter helmärkligt tycker jag...myste i solen...knepigt det met. Preteritumformen av mysa är helt enkelt ful oavsett.

21 de mayo.

Vi höll oss på behörigt avstånd men längre fram på gatan hade tusentals människor slutit upp för att uttrycka sitt missnöje mot den sittande regeringen. En piñata med presidentens ansikte i monsterstorlek brann men ur den kom varken godis eller guld.

När demonstranterna började smälla av egentillverkade bomber och elda upp staket och annat tyckte vi att det var läge att ta sig hem.

Jag har aldrig i mitt liv sett så många poliser på en sådan liten yta. Helt otroligt! Först kändes det mycket överdrivet men sedan insåg jag behovet när 8000 uppretade demonstranter for fram längs gator och torg för att försöka ta sig till kongressen som var väl avspärrad och skyddad av piketpolisen.

Drama drama.

Här ser det ut som lugnet självt men jag kan intyga att den här måndagen varit allt annat än lugn. Faschinerande att sätta sig på ett lunchcafé under en tv som visade livenyheterna från Valparaíso som under dagen haft besök av herr Piñera. 21 maj är dagen då Chile hyllar Arturo Pratt som slogs vid Iquique men nu var det visst inte de marshernade marinerna som var intresset på tv utan demonstrationerna som gick allt annat än lugnt till. Plötsligt ser vi hur tv-reportrarna spinger efter demonstranter som jagas av poliser med tårgas och vattenbomber. Vi tänker båda att den där gatan ser ju bekant ut för att i samma ögonblick se hur cafépersonalen far runt och drar ner samtliga....vet faktiskt inte vad de heter men vid det röda huset, bakom den röda bilen så ser ni vad jag menar. Och där satt vi någon timme tills det var ok att smita ut bakvägen. Tårgasen var ändå kännbar och vi hoppade på första bästa buss för att ta oss ifrån ångorna som gav upphov till nysningar tårflöde och sveda i näsa och ögon.

Drama drama drama

Merci beaucoup.

Svärfar aka abuelo skickade finaste solglasögonen till hysterisk brud som visst magasinerade bort favoriterna i flytten i vintras. Nu är kopiorna här och helt klart godkända av såväl hysterisk brud som förstfödd son.

Merci!

Shark attack.

En halvslö torsdag hade poesi på schemat och nu börjar det släppa lite. Nu när jag faktiskt börjar förstå vad professorn säger. Sedan har vi hängt inne, jag och grabbarna. Pyssel, middag, jujutsugrepp och sagoläsning har berikat våran dag.

Grabbarna vid playan igår. Otis med egentillverkade Captain America skölden och Dante med sin krabba i påsen. Han hade tänkt använda delar av den för att tillverka sin egen dräkt som skulle förvandla honom till the crab man. Besviken som få var han när vi idag var tvungna att göra oss av med krabban som drog till sig svärmar av getingar.

Annars försöker jag att inte tänka så mycket på att vi närmar oss den 20/5. Dagen som det talats mycket om den senaste tiden. Dagen då det enligt rykten ska äga rum en massiv jordbävning i Chile. Jag tänker att det är lite som de där profetiorna om jordens undergång. Det var väl någon sådan för bara något år sedan och inte fanken har jorden slutat snurra. Men jordvävningar är nytt för mig och när var och varannan chilenare man möter talar om vad som komma skall blir man lite lätt nipprig. Dagens collectivoförare var cool och menade att det inte finns någon anledning till panik. Händer det så händer det oavsett om du far runt som en yr höna eller inte. Och sker det så är det viktigaste att försöka behålla sitt lugn. Ska försöka komma ihåg det när den förutspådda 10 an på richer slår till. Om inte så skålar vi och hoppas att jorden håller sig lugn sisådär ett halvår till.

Krabbor och fjäderfän.

Dessa busungar tar man gärna inte med till universitet så när svärmor är sjuk så får man göra det bästa av den nyvunna fritiden. Vi åkte till stranden såklart.

Vattnet var isande kallt men solen värmde skönt. Jag blev bjuden på lingontårta och öl. (sand och alger)

 

Den här godbiten ligger nu på balkongen. Dante ville ha den i sitt rum och jag ville inte ens ha med den på bussen men vi kompromissade så nu ligger den på balkongen nån dag till innan den börjar lukta allt för mycket.

På samma gata.

På samma gata promenerar hundarna på asfalt som inte hunnit stelna. Förevigade små tassar.

På samma gata samsas slott...

...och kojor.

På samma gata hittar grabbarna grus på bus i vanlig ordning.

På samma gata hittar jag en underbar hund som verkade ha korsats mellan en dalmatin, labrador och tax. En prickig liten limpa som lade sig på rygg i solen och bara myste. Den där pricken tar vi hem till Floyd! tyckte Dante. Om det vore så enkelt. Som jag önskar att det vore det.

It´s all about the details.

Valpo smyckas efter devisen more is more. Och visst funkar det.

"När vi drömmer ensamma är det bara en dröm, när vi drömmer med andra är det början på verkligheten." Typ.