Sådan mor sådant rynk.

Grabbar på förskola och snart ska jag bege mig ner för poesi. Jag hade tänkt att den kursen skulle vara den som jag liksom gled igenom men oh no. Den kursen är den jag får slita llra mest med. Extra jobbigt blir det när man ska skriva uppsatssvar på två A4  per fråga och inte förstår frågorna. Klurigt...

Roligare är det att spendera en eftermiddag med ett sånt här litet troll. Charmtroll är vad han är den här lilla herrn. Såg att vi visst är lite lika ändå. Om inte annat så rynkar vi näsan på samma sätt när vi ler.

Pablo de Rokha var det visst jag skulle läsa. Hamnade på ett sidospår. Passerar veckorna förresten lika fort hos er? För här det extremt vad fort tiden går.

Flottfaktor 100 %.

Hemma efter lektion och lägenhetn är tom på barn och män. *Njuter*. Jag borde tvätta, städa och framförallt plugga men jag tänker bara sitta här i soffan med min flottiga pirog med smält ost och skinka som är inlindat i friterad smördeg. Ja ni hör ju, förfallet..

Lunch klockan 16:22...det är verkligen att vara tillbaka i studentlivet med noll rutiner. Fast det är inte riktigt så illa som det låter. Rutinerna är vips tillbaka så fort barnen kliver in genom dörren. Då ska det badas, klippas naglar, matas, läsas, kramas och pussas. Vilken tur att jag har mina grabbar som håller ordning på mig. Som ger mig sådan enorm styrka och glädje varje dag.

Min bensin.

Jeg sprechen una mezcla av everything.

Lite trött i mössan som synes efter en fantastiskt trevlig kväll igår. Efter en tenta i grammatik resonerade vi kring om huruvida vi skulle gå hem och bädda ner oss i sängen eller slå klackarna i taket. Vi gjorde det senare. Fem danskor, en tyska, jag och en chilenska code switchade på hög nivå. Synd att alla bor i Viña dock för Valparaíso by night och solo är inte så värst inbjudande. Särsklilt inte när man måste byta bussar och ha sig. Men jag lyckades tillslut haffa en collectivo och ta mig hem.

Nu är det tentaplugg som gäller. I morgon smäller det i cultur och tentan är värd skrämmande 40 % av betyget.

Nu kör vi!

Skrämmande upptäckt...kaffet är slut!

 Mierda!

Friday.

Fredagsmorgonen är riktigt kylig. Kylig men klar. Det blir en underbar dag!

Ska dra i mig sista skvätten kaffe som tyvärr inte är sådär flott som på bilden. Nescafé gör sitt allra bästa för att kicka igång morgonen. Sedan sticker jag till Viña för att lyssna på en man som är så rolig så att man gråter av skratt. Fränt när man lär sig praktiska saker fast det känns som man går på en stand up show som dessutom faktiskt är sjukt rolig. En irländare på Chilenska liksom. Det är fullträff!

Mendoza it is.

I morgon åker vi till Mendoza i Argentina. Mendoza är centrum i vin och fruktdistriktet som ligger precis vid gränsen mellan Chile och Argentina. Tanken med resan är att förena nytta med nöje. Äta gott, dricka godare, nya intryck och stämpla lite pass.

Bussresan är ca 8 timmar lång längs med slingriga vägar i Anderna. Ska bli härligt att få se.

Väl på plats ska vi hitta ett lämpligt hostel, gärna med pool om Dante får bestämma.

Skola, handla och packa står på schemat idag. Let´s do it.

Los sonetos de la muerte.

Läser Gabriela Mistral och känner mig djup. Vid gud så tungt det är med poesi. Professorn ser ut som en latinamerikansk Wresvik. Precis som det ska vara med andra ord. Man får verkligen koncentrera sig på hans lektioner för han talar snabbt och lite sluddrigt. Han talar ur skägget. Bokstavligen.

Grabbarna gick hand i hand till förskolan och  nu sitter jag här med två ägg i magen, kaffet bredvid mig, nyheterna i bakgrunden och en dator i knät. En stunds lugn innan morgonlektionen drar i gång.

Njutning.

Det är dejligt.

Skolstart för hundratals utbytesstudenter idag. Det var välordnat och planerat med information blandat med jippon. Min faddergrupp som jag sitter ihop med under den kommande veckan består av två amerikaner, en danska och en japan.

Cueca. Chiles nationaldans. Uppvaktningsdans som figurerar i olika varianter även i Peru, Bolivia och Argentina. Spana in flaskan på huvudet. Det bör tilläggas att det skumpade rätt duktigt i dansen men flaskan stod pall Mycket mystiskt...

Meet Lea. Toksöt danska som jag utnämnt till min nya bästis. Spännande konversationer blir det också då jag frågar något på svenska, hon svarar på danska vilket jag inte förstår. Tar över på spanska varpå hon kontrar på engelska. Kodväxling på hög nivå.

Jo men det är såhär tjusigt, Pontificia Universidad Católica de Valparaíso also known as PUCV. Jag menar palmer inne, eller ja, typ inneute.

Paseo Atkinson.

Efter en sväng till universitetet för inskrivning och lite allmän info tog vi en Chorillana (pommes, biff, chorizo, lök och stekt ägg. Just den här rätten severas oftast för flera personer på ett och samma fat. Vi tog en tallrik för tre personer då det ingick 2 öl (det är ju fredag) samt dryck till barnen. 60 kr gick kalaset på.

Ser kanske inte så mycket ut för världen men jag kan försäkra att det här är genuin snabbmat när den är som bäst!

Valparaísos trolleys kostar 200 pesos (knappt 3 kr) varje gång du går på oavsett hur långt du åker.

Sedan blev vi turistiga och tog oss med en trolley (spårvagn) och sedan med ascensor (hiss) upp till Cerro Concepción. Det är fantastiskt vackert och väggmålningarna som pryder fasaderna är underbara. Som att gå in på ett kosntmuseum. Fast bättre.

Grabbarna blev kompisar med en hund som enligt Otis var nästan Floyd.

Den här staden bjuder på så många roliga detaljer och man upptäcker nya precis hela tiden.

En paus på takåsarna.