Floyd, Bloyd, gubbe gubbe, mushi, bubbin, gris, älskling. Kärt barn har många namn. Utom vid skoätartillfällen. Men de namnen ska jag inte dra här.
Redan här visste jag. Samma ljusblonda nyans som sin matte och det var meant to be.
Och de där mörka ögonen mot den ljusa pälsen. Jag var redan såld innan jag visste...
...att jag skulle få vänta och längta i långa veckor vilket gjorde det svårt att släppa taget.
Utan att få smeka...
...eller kyssas.
Nu längtar jag sådär igen. Efter min fina Floyd. Som liksom behövs för känlsan av fulländande. Floyd fulländaren. Det är min kille det.
Jädra jycke jag saknar dig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar